Att förbereda sig i en osäker omvärld

Många av oss konstaterar att omvärlden och samhället inte på många år upplevts som både så osäker och så oförutsägbar som nu. Under flera år har det upplevts som om ”nya gränser passerats” gällande grovt och dödligt våld i samhället och utvecklingen verkar inte gå år rätt håll, tillsammans med ökande bedrägeribrott och i viss mån infiltration av samhällets institutioner.

Men på kort tid har detta lågintensiva hot fått alltmer konkurrens av ett mer högintensivt. I skrivande stund pågår två större konventionella krig i Europa eller dess absoluta närhet – Ukrainakriget och det i och kring Israel – förutom allt annat som händer mer eller mindre under radarn.

På ett sätt kan det verka som om det inte påverkar oss i Sverige mer än indirekt, då Sverige visserligen är bland de länder som stödjer Ukraina men i övrigt inte är omedelbart drabbat förutom sådant som effekter på världsekonomin, handel och så vidare.

Detta är dock att se på det för snävt. Krig och konflikter har en obehaglig tendens att sprida sig betydligt längre än man tror, och dra in fler länder och dimensioner. Lika obehagligt är hur överraskade och senfärdiga nationer och deras beslutsfattare ofta är i att inse detta och agera. Men så kan det inte fortsätta. Både ÖB Micael Bydén och civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin har nyligen framhållit att vi måste förbereda oss på att krig även kan drabba Sverige och att vi måste höja beredskapen för detta – från staten ner till enskilda företag och individer. [1]

Risken för krig på svensk mark är kanske ändå just nu liten. Men även om vi inte i närtid, eller någonsin, skulle bli direkt drabbade, har den senaste tidens utveckling visat att nutidens krig och konflikter kan föras över många staters territorium, inofficiellt, och inte minst vi i näringslivet och det civila samhället kan vara direkt i fokus.

”Du kanske inte är intresserad av krig,
men kriget är intresserat av dig." – Trotskij

Som ett exempel har moderna konflikter ofta en stor dimension av medial och psykologisk påverkan. Vissa aktörer driver sin agenda och sin bild av konflikten genom allt från sociala medier till gatudemonstrationer, i syfte att påverka eller destabilisera. Andra typer av spänningar bygger på djupa historiska och etniska motsättningar. Sådant har potential att orsaka högst verkliga, fysiska konflikter även här i Sverige, där ett konkret exempel var oron för säkerhetssituationen runt Eurovision 2024 i Malmö, där omfattande förberedelser gjordes för att minska riskerna och höja beredskapen.

En alltmer påtaglig risk för företag och organisationer i vissa branscher är att de kan bli måltavlor långt bort från den faktiska konflikten därför att de är, eller skulle kunna bli, nyckelleverantörer till någon av sidorna i konflikten fastän de i strikt mening är neutrala aktörer i tredje land. Som ett faktiskt exempel kan man ta de ammunitionstillverkare i Tjeckien som fick lager sprängda, med dödsfall som följd, redan 2014, förmodat på grund av att de skulle leverera till Ukraina. [2] Ett annat exempel är de olika troliga sabotage som drabbat telekomkablar och gasledningar i Östersjön 2022-2023. [3] Och naturligtvis är detta inte begränsat till fysiska sabotage – idag är cyberattacker av olika slag ett accelererande hot och kan såväl avsiktligt som oavsiktligt slå ut allt från enskilda organisationer till hela sektorer, åtminstone under en period.

Kan detta komma att utökas? Ett krig handlar förutom att slå mot motståndarens militära styrkor även om att slå mot dess kritiska infrastruktur eller samhällsviktiga verksamhet – ofta civilt ägd och driven. Detta inkluderar t.ex. energi- och vattenförsörjning, telekommunikation och transporter – samt naturligtvis försvarsindustri. MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, beskriver vilka verksamheter detta omfattar.

Om man tillhör de ledande i sin bransch i någon av dessa industrier, och är en faktisk eller potentiell leverantör av en produkt eller tjänst till någon stat som är i krig, eller har en spänd relation till andra stater, så finns en konkret risk att man själv blir en måltavla på olika sätt. Säg att man är en av få leverantörer i Europa av en viss typ av komponenter – visserligen civila – som Ukraina är starkt beroende av för att återuppbygga en viss samhällskritisk infrastruktur. Är risken obefintlig att ”något” skulle kunna hända som stör produktionen eller leveranserna av dessa?

Vad kan vi i vår bransch göra?

För det första är det viktigt att vi i våra riskanalyser tar denna typ av hotbild på allvar, både för egen del och för våra kunders del – även i våra verksamheter och kundrelationer som inte bedriver s.k. säkerhetskänslig verksamhet och därmed faller under säkerhetsskyddslagstiftningen. Omvärldsläget utvecklas snabbare än vad den mentala bilden av hoten har gjort, men detta måste vi vänja oss av med.

För det andra behöver vi förstå att totalförsvarets behov kommer att märkas alltmer. Den nedmontering av det civila försvaret och det pliktsystem som en gång gjordes, har nu börjat vändas på vilket vi kommer att märka allt mer. En hel del av vår personal kommer att krigsplaceras på andra platser än i vår verksamhet – hur hanterar vi det i en situation med skärpt beredskap? Å andra sidan gäller det också en hel del av våra kunders personal – ska vi ha en beredskap att hjälpa dem om luckor uppstår i deras linjer? Som ett annat exempel ska nu ett återställande ske av Sveriges bestånd av skyddsrum, som finns på många håll i kommersiella fastigheter. Det är fastighetsägarens ansvar att dessa ska återställas fullt ut, vilket lär leda till många felavhjälpande åtgärder och därefter löpande underhåll. Detta kan vara en utökning av de tjänster som vi levererar för våra kunder.

”Vi behöver lära oss att leva med det försämrade säkerhetsläget, ta det på allvar och agera.” - Charlotte von Essen, säkerhetspolischef”

Slutligen behöver vi säkerställa att både vår verksamhet och våra kunders verksamheter kan fungera under exceptionella förhållanden oavsett om det sker störningar i form av elavbrott, cyberattacker eller någon aktörs fysiska påverkan. Det vill säga en väl utformad kontinuitetsplanering, en krisorganisation och med utbildad personal.

Men det första steget är som i alla stora förändringar att ta det mentala klivet och inse att förutsättningarna är annorlunda. Världen har vare sig vi vill eller inte, och på kort tid, förändrats, och vi måste förändras med den.

Martin Sebesta
Chef riskhantering
Addici Security & Technology

[1] https://www.regeringen.se/tal/2024/01/anforande-av-minister-for-civilt-forsvar-carl-oskar-bohlin-vid-folk-och-forsvars-rikskonferens-2024/

[2] https://en.wikipedia.org/wiki/2014_Vrb%C4%9Btice_ammunition_warehouse_explosions

[3] https://www.politico.eu/article/probe-into-pipeline-damage-entered-on-chinese-ship-finnish-investigators-say/